Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken
| Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken | |
 | |
| Född | Henriette Christine Philippine Luise von Pfalz-Zweibrücken 9 mars 1721[1][2][3] Ribeauvillé eller Strasbourg |
|---|---|
| Död | 30 mars 1774[1][2][3] (53 år) Darmstadt |
| Medborgare i | Pfalz-Zweibrücken |
| Sysselsättning | Vitter, politiker |
| Make | Ludvig IX av Hessen-Darmstadt (g. 1741–1774)[4] |
| Barn | Karoline av Hessen-Darmstadt (f. 1746) Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt (f. 1751) Ludvig X av Hessen-Darmstadt (f. 1753) Amalia av Hessen-Darmstadt (f. 1754) Natalja Alexejevna (f. 1755) Louise av Hessen-Darmstadt (f. 1757) Fredrik av Hessen-Darmstadt (f. 1759)[5] Kristian av Hessen-Darmstadt (f. 1763) |
| Föräldrar | Kristian III av Pfalz-Zweibrücken Karoline av Nassau-Saarbrücken |
| Släktingar | Kristian IV av Pfalz-Zweibrücken (syskon) Fredrik Mikael av Zweibrücken-Birkenfeld (syskon) |
| Heraldiskt vapen | |
.svg) | |
| Redigera Wikidata | |
Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken (Henriette Caroline Christiane Louise), född 9 mars 1721, död 30 mars 1774, var lantgrevinna av Hessen-Kassel; gift 12 augusti 1741 i Zweibrücken med lantgreve Ludvig IX av Hessen-Darmstadt. Hon var känd som Den Stora Lantgrevinnan, en benämning hon fick av Johann Wolfgang von Goethe.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Karolina var dotter till hertig Kristian III av Zweibrücken och Caroline av Nassau-Saarbrücken.
Karolina räknades som sin tids mest lärda och beundrade kvinna och är välkänd för sina vänskapsförbindelser med sin tids mest berömda filosofer, bland andra Johann Gottfried Herder, Christoph Martin Wieland och Goethe; Wieland sade en gång att han önskade att han hade makten att göra henne till "drottning av Europa". Hon tillhörde också en av få kvinnor som beundrades av Fredrik den store; han kallade henne "Vårt sekels ära och under", och vid hennes död sände han en urna med texten femina sexo, ingenio vir (Latin för: En kvinna till könet, en man till sinnet").
Karolina levde länge separerad från sin make, som var militäriskt lagd och inte delade hennes intressen. Hon grundade en fabrik för att hjälpa upp statens ekonomi, och stödde 1772 politikern Karl Friedrich von Moser.
Karolina tillhörde den exklusiva grupp prenumeranter på upplysningstidens berömda tidskrift Correspondance littéraire, philosophique et critique.
Barn:
- Karoline av Hessen-Darmstadt
- Fredrika Louise av Hessen-Darmstadt
- Ludvig X av Hessen-Darmstadt
- Amalia av Hessen-Darmstadt född 1754
- Wilhelmina av Hessen-Darmstadt född 1755, gift med Paul I av Ryssland
- Louise Auguste av Hessen-Darmstadt född 1757
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 64833151, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p11421.htm#i114202, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] FemBios databas, FemBio-ID: 15210, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p11421.htm#i114202, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Karolina av Birkenfeld-Zweibrücken.
